Nästa

Hej alla fina! Just nu pluggar jag till ett prov som jag har väldigt snart, men när jag är klar med plugget så börjar jag med nästa kapitel. Puss!

There's nothing like us - An unpleasant surprise, kapitel 12

Cristabels POV

Jag rusade ut från Justins hus och satte mig i bilen och körde hem. Hans läppar när de nuddade mina.. Åå herregud, jag vet inte vad jag ska göra.

Jag var hemma inom 5 minuter och jag gick in till köket. Nej... Nej, nej nej, jag glömde att han var här.

”Nämen hej Cris. Ska du inte hälsa på mig nu när jag är ute från fängelset?”


"Varför skulle jag hälsa på dig?", sa jag med en hård röst. Han började komma närmare.

"Var inte sån mot mig Cris, du vet vad som hände förra gången."

"Var är mamma?"

"Mamma är inte här just nu, så vi har tid att prata."

"Jag vill inte prata med dig", sa jag och började känna rädsla för att jag är själv med honom. 

"Kom igen, du är min syster."

"Jag ser dig inte som min bror."

"Jag hade inget annat val och det vet du."

"Inget annat val? INGET ANNAT VAL?!"

"JA."

"DU MISSHANDLADE OCH HOTADE MIN POJKVÄN TILLS HAN FLYDDE IFRÅN STADEN."

"Du vet att du inte får ha pojkvän och han förstod inte det."

"JAG ÄLSKADE HONOM."

"Du vet inte vad kärlek är, du är 18 år."

"Jag kan inte fatta att jag ens försöker ha en konversation med dig, gå härifrån och prata aldrig mer med mig." Jag började gå iväg men han tog tag i min arm och släpade tillbaka mig.

"Jag hoppas verkligen du inte har någon ny pojkvän efter Chris, för om du har det.. Ja, du vet själv vad som händer."

"Gå och dö", sa jag och sprang upp till mitt rum. Jag låste dörren efter mig för säkerhetsskull. Precis då fick jag ett sms från Chris.

I'm sorry, I just can't do it anymore. I love you so much, but he's still threating me. I'll never stop thinking about you. 


Jag fällde en tår. Jag hatar min bror. 

Några månader senare


Jag har kommit över Chris och han har kommit över mig och vi är bra vänner nu, men jag tänker på en helt annan kille hela tiden..

Justin har precis kommit tillbaka från sin världsturné och vi har inte snackat sen han åkte. Jag vill inte erkänna det men jag har saknat honom så mycket att det gör ont och jag är så kär i honom. Jag skickade iväg ett sms till honom.

Hey, welcome back home. i need to see you because we need to talk. text me when you can.


Han svarade fort.

I can right now, do you wanna come over?

Yeah, i'll be there soon. 


Jag gick ut, startade bilen och körde mot Justins hus. Jag vet inte vad jag ska säga än, men jag behöver bara träffa honom. Jag var framme inom 5 minuter och han stod ute och väntade på mig. Sån gentleman som han är så öppnade han min dörr. Vi kramades länge och gick in. 

"Vill du ha något och äta? Jag funderade på att beställa mat."

"Ja, visst."

"Pizza?"

"Perfekt", sa jag och log och han log tillbaka med sitt fina leende som jag älskar. Herregud vad jag älskade honom. Jag behöver berätta för honom. Vi satt och pratade en stund och sen frågade han mig frågan som jag har väntat på.

"Så.. Vad ville du prata om?"

"Ehhmm, Justin.. Jag ville bara berätta att j-.." Det plingade på dörren. Just my luck.. Han reste sig upp och öppnade och det var pizza killen. Justin betalade och kom tillbaka med pizzan. Vi började äta men jag kände att jag var tvungen att säga något.

"Hur går det med din bror hemma?", frågade han. 

"Det vanliga.. Du vet hur han är."

"Du får gärna komma och sova här om du känner för det."

"Kan jag komma ikväll? För jag orkar inte vara hemma."

"Klart du kan", sa han och log. "Hur går det med Chris?"

"Ehh... Vi gjorde.. Slut."

"Varför?", frågade Justin helt oberörd. Hmm.. Det var konstigt..

"Emm.. John skrämde iväg honom, du vet, det vanliga."

"I'm sorry."

"Tack."

"Okej, men det var något du ville säga?"

 

Justins POV


"Hur går det med Chris?", frågade jag henne. Jag kunde inte låta bli, jag måste veta hur det är mellan de.

"Ehh... Vi gjorde.. Slut."

"Varför?", frågade jag och försökte se så oberörd ut som jag kunde men inombords skrek jag av lycka. Att se henne efter så många månader, fick jag känslorna tillbaka. "I'm sorry", sa jag men egentligen kunde jag inte vara gladare.

"Okej, men det var något du ville säga?", frågade jag henne.

"Ehhmm.. Asså jag kan bara säga sen, det är inte så bråttom."

"Jo, kom igen säg."

"Nej nej, vi kan hitta på något sen så kan jag berätta."

Jag reste mig upp för att kittla henne för jag vet att hon inte klarar av det.

"Justin... Låt bli."

"Säg, annars gör jag det." hon var envis så jag började kittla henne.

"JUSTIN AHHAHA JUSTIN, SNÄLLA SLUTA. JAG KAN INTE ANDAS HAHAA AAHHH SLUUTAAA JUSTIN"

Vi lugnade ner oss samtidigt och jag insåg snabbt att vi var väldigt nära varandra. Hon lutade sig fram men jag flyttade snabbt på mig och sa: "jag ska ta in kartongen till köket" och reste mig snabbt upp. Hon följde efter mig till köket.

"Justin.."

"Juste, du anar inte hur kul jag hade på min turné. Vi åkte till Irland och sen åkte vi ti-.."

"Justin!!" Han slutade prata. "Ändra inte samtalsämne."

"Fine, vad är det du vill säga?"

"Justin.. Jag äl-.."

"Säg det inte."

"Justin.."

"SÄG DET INTE!" Han skrek åt mig.. Jag har aldrig sett Justin såhär arg. "FÖRST NÄR JAG ÄR KÄR I DIG OCH VILL VARA TILLSAMMANS MED DIG, SÅ HAR DU KILLE OCH NU NÄR DU INTE HAR KILLE SÅ KOMMER DU TILL MIG FÖR ATT BERÄTTA DINA KÄNSLOR?!?!?!"

"JUSTIN, DET ÄR INTE SÅ!"

"BERÄTTA, HUR ÄR DET DÅ?" Nu skrek vi riktigt högt. 

"JAG ÄLSKAR DIG. JAG ÄLSKADE DIG DÅ, JAG VAR FÖRVIRRAD JUSTIN"

"SÅ NÄR HAN ÄR UTE UR DITT LIV SÅ KOMMER DU TILL MIG? TACK FÖR UTNYTTJANDET"

"JUSTIN, JAG UTNYTTJAR INTE DIG. JAG ÄLSKAR DIG." Mitt hjärta började slå fortare.

"Vet du vad? Jag tycker du borde gå."

"Vem är det nu som inte kan hantera en situation?", frågade hon. "Vi gjorde slut för flera månader sen och jag tänker inte ens på honom längre."

"Aa för det ska jag tro på."

"Justin, jag lovar. Det är dig jag tänker på, det är dig jag behöver, det är dig jag älskar."

"Cris, sluta.."

"Justin, jag älskar dig.."

"VET DU VAD CRIS?", sa jag och närmade mig mot henne.

"VADÅ JUSTIN?! SÄG VAD DET ÄR!"

Jag kysste henne och hon kysste tillbaka. Vi tog inte ens några pauser utan vi fortsatte. Jag lyfte upp henne och gick mot soffan medan vi fortfarande kysstes. 

"Jag älskar dig", mumlade jag innan jag kysste henne.

"Jag älskar dig mer", sa hon och fortsatte. 


Hoppsan hejsan, här händer det grejer! :o kommentera så kommer nästa kapitel fortare förhoppningsvis ;) puss  :)

 


Förlåt!

Okej jag vet jag vet! jag lovade er att nästa skulle komma för ett tag sen, men jag blev lite upptagen.. men jag har redan börjat med den och den kommer snart! kika in lite senare, puss :)

Nästa!!

Tack för alla fina kommentarer jag får av er. Ni är världens bästa <3 jag vet att det går lite segt nu, men sista året i nian är inte lätt! haha. det är mycket med nationella prov och var på läger i helgen osv. Men, jag ska börja med ett nytt kapitel nu, så det är nog uppe strax :) puss på er fina <3

There's nothing like us - choose me, kapitel 11

 

Previosuly: Jag vände mig om och hon stod precis bakom mig. "Cris.. Vi behöver prata."

 

"Nej, vi kan inte prata om detta mer Justin.."

 

"Varför inte Cris? Jag är så otroligt jävla kär, head over heels for you, jag vill bara döööö just nu för jag är så kär och du säger att vi inte kan prata om det. Du känner också något, varför kan vi inte? Kom igen, berätta varför i helvete vi inte kan prata om detta för du känner något och jag är så himla kär i dig, Cris. Det enda jag vill göra just nu är att komma nära dig och kyssa dig tills jag inte kan andas mer." Jag råkade höja rösten lite mot henne, men det är bara för att jag är så kär och vill vara med henne. 

 

"Vi kan inte prata om detta för.."

 

"VARFÖR CRIS? Berätta VARFÖR vi inte kan prata om detta."

 

"Jag har en pojkvän, okej? DET är varför vi inte kan prata om det", sa hon och vände sig om.

 

"Du har en.. pojkvän..?", frågade jag chockat.

 

"Ja, Justin", sa hon. Jag kan inte tro mina öron..

 


 

Justins POV

 

Pojkvän? Hon måste skoja med mig. Om hon hade haft en pojkvän hade jag vetat det. Jag är hennes bästa vän, jag borde veta sånt. Eller? Varför vet jag inte om det?

 

En pojkvän?”, frågade jag.

 

Ja, Justin. En pojkvän. Vet du vad det är?, hon vände sig äntligen om.

 

Hu-.. Nä-.. Varf-.. Varför har du inte sagt något?”

 

Jag trodde inte att det spelade någon roll om du visste eller inte.”

 

Aa, men nu gör det det.”

 

Det kunde jag inte veta..”, sa hon.

 

Vem är han?”

 

Vadå, vem är han?” Hon lekte dum.

 

Din pojkvän. Vem är din pojkvän?”

 

Vad tänker du göra? Justin, om du nämner detta till honom kommer du aldrig mer se mig i hela ditt liv. Förstår du det?”, sa hon upprört.

 

Jag upprepade bara vad jag sa. ”Vem är din pojkvän?”

 

En i skolan, du känner inte honom.”

 

Try me.”

 

Justin, kan du sluta vara så omogen?”

 

Ba säg hans namn.”

 

Fine, det är Chris.”

 

Pff den där nollan?”

 

Justin, jag tänker inte diskutera detta med dig längre. Och nej, han är inte en nolla”, hon började gå mot gästrummet.

 

FINE, gå härifrån då. Som du alltid gör. Springer iväg från situationer som du inte kan hantera.”

 

Justin, börja inte med mig.”

 

Varför låtsades du som att du kände någonting för mig då? Varför kysste du tillbaka? Varför gav du mig förhoppningar? Varför Cris? Ba berätta varför du playade mig.”

 

Justin, jag playade inte dig.” Hennes röst var mjukare nu.

 

Vet du vad? Jag orkar inte ens kolla på dig. Jag trodde absolut inte såhär om dig”, jag gick till mitt rum och smällde dörren efter mig.

 

 

 

Det som gör ont är att hon inte ens berättade detta, men hon låtsades. Allt detta har gått för fort, jag inbillar mig att jag ens är kär i henne. Jag ska glömma henne från och med nu.

 

 

 

Cristabels POV 

 

Herregud, vad har jag gjort nu? Det klart att jag gillar Justin, men jag har såklart känslor för Chris. Han är jättesnäll mot mig och så underbar. Jag är en hemsk människa. Hur kan jag göra så mot både Chris och Justin? Jag vill inte förlora någon av de på grund av detta. Jag är verkligen en hemsk människa. Jag måste rätta till det här innan det förstör vår vänskap. Jag började gå mot hans rum.

 

Juju?”, sa jag och knackade lätt på dörren. ”Jag vet att du är där inne, kom igen öppna dörren.”

 

Jag väntade på svar, men fick inget.

 

Justin? Kom igen, vi måste snacka om det här. Jag vet att du antagligen hatar mig just nu, men snälla öppna dörren och snacka med mig.” Inget svar.. ”Fine, jag pratar med dörren då. Lyssna Justin, jag playade aldrig dig. Jag känner någonting för dig men jag har även känslor för Chris. Jag vet att jag är en hemsk människa som säger så, men jag vill inte såra någon av er. Jag vill inte heller förlora någon av er. Särskilt inte min bästa vän. Kom igen, Justin. Snälla..”

 

 

Justins POV

 

Jag höll på och byta om när jag hörde steg utanför min dörr. Tog precis av mig min tröja när jag hörde Cris säga ”Juju? Jag vet att du är där inne, kom igen öppna dörren.” Jag svarade inte, utan lyssnade bara på vad hon har och säga. När hon sa att hon känner någonting för mig började mitt hjärta slå fortare. Shit, jag måste sluta med det där om jag ska glömma henne. Jag ger upp, jag öppnar dörren.

 

Precis när jag öppnade dörren insåg jag att jag inte hade på mig någon tröja.. Oh well.

 

Hon skulle precis gå när hon hörde att jag öppnade dörren och hon sa ”Justin äntl-..” hon blev nog chockad av att jag stod utan tröja.

 

Uhhm.. Ehh..”

 

Jag bara stod där och log.

 

Fin kropp”, sa hon och började rodna.

 

Tack”, sa jag och log.

 

Justin, snä-..” jag lät henne inte fortsätta utan jag kysste henne.

 

Okej, du måste verkligen sluta med det där”, sa hon och skrattade.

 

Ser du att du vill?”, sa jag och blinkade. Men hon blev seriös.

 

Välj mig, Cris”, sa jag.

 

Justin..”

 

Snälla..”

 

Vet du vad? Jag måste gå nu, vi hörs”, sa hon och sprang ner.

 

Vart ska du? Du ska sova här ikväll!!!”, sa jag och hörde dörren smälla igen. Fan också..

 

 

Cristabels POV

 

Jag rusade ut från Justins hus och satte mig i bilen och körde hem. Hans läppar när de nuddade mina.. Åå herregud, jag vet inte vad jag ska göra.

 

Jag var hemma inom 5 minuter och jag gick in till köket. Nej... Nej, nej nej, jag glömde att han var här.

 

 

 

Nämen hej Cris. Ska du inte hälsa på mig nu när jag är ute från fängelset?”

 


Förlåt för det försenade kapitlet, hoppas ni förlåter mig! Puss på er som har stannat kvar <3 

 

 


Nästa kapitel

Oj då, jag inser att jag aldrig skrev nästa kapitel och jag ber om ursäkt för det. Jag kan tyvärr inte skriva nästa kapitel idag, men jag skriver den imorgon då. Kika in då :)

Nästa kapitel

Nästa kapitel kommer lite senare idag. Håll utkik :)

There's nothing like us - our first and possibly last kiss, kapitel 10

PREVIOUSLY: Hon låg fortfarande i min famn och hon kollade upp på mig. Jag satt redan och tittade på henne. Vi satt så i några sekunder och stirrade in i varandras ögon.
 "Nej, nu fan får du göra det Justin. Ba gör det. Det är inte så svårt. KYSS HENNE!!!!", tänkte jag. 
 Jag böjde mig fram och gjorde det. Hon besvarade min kyss (tack gode Gud) och hon satte sig upp medan hon besvarade den. 
 Jag backade undan. "Om du inte redan har märkt det, så gillar jag dig. Riktigt mycket Cris." 
"Schhh", sa hon och kysste mig igen.
 Detta är definitivt den bästa dagen vi har haft tillsammans. Jag kunde inte sluta kyssa hennes läppar.

Cristabels POV

Vänta.. Varför kysser jag och Justin varandra? Varför halv ligger jag på honom? Jag klagar inte. Åå sluta inte. Jo, sluta nu Cris. Avsluta kyssen. Nej, han har för mjuka läppar. Jag vill inte. Jo kom igen, du klarar det. Nej.
 
Jag bråkade med mig själv... I mitt egna huvud. Kunde jag helt seriöst inte tänka på något annat medan jag hade min första kyss med Justin? MAN UP CRIS.
 
Mm, det skulle vara gott med glass nu. VÄNTA, TÄNKER JAG SERIÖST PÅ GLASS MEDAN JAG KYSSER JUSTIN? OKEJ, SLUTA TÄNKAAA...NUUU. 
 
Okej, vi har kysst varandra non stop i flera minuter.. Intressant..
 
Okej, jag måste verkligen säga något nu. 
 
Jag drog mig undan försiktigt. "Justin.."
"Mmm", sa han och fortsatte att kyssa mina läppar.
"Vänta lite..", sa jag medan jag kysste tillbaka. 
Nu slutade Justin. "Vad är det?", sa han och såg förvirrad ut. "Förlåt, om jag eh.. Störde ehh.. Dig", sa han och satte sig upp och började gå runt i rummet. Varför var han så nervös? Jag kysste ju tillbaka. 
 
"Nej, inte det Justin", sa jag och försökte få ögonkontakt med honom medan han sprang runt i rummet och "sysselsatte" sig själv. "Jag ville. Men.. Vi borde inte."
Han satte sig ner. "Varför?" 
"Justin, jag måste säga en sak.."
"Vadå?"
"Jag har också känt... Någonting, på sistone. Men sen såg jag dig och Selena kyssa varandra och då insåg jag att ni fortfarande har känslor för varandra. Jag vill inte gå mellan er och jag vill absolut inte utveckla mer känslor för någon som fortfarande har känslor för sitt ex. Så, därför är det bäst att glömma att ens detta hände och så är vi vänner."
"Nej, Cris. Jag har inte känslor för Selena längre. Jag lovar Cris."
"Det såg inte ut som det igår när ni kysste varandra och med tanke på alla bilder som cirkulerar runt på internet just nu. Men det är lugnt. Jag lovar, det är bäst att glömma detta."
"Cris, jag lovar dig att jag inte har känslor för henne. Det var hon som kysste mig. Jag drog mig undan direkt, jag lovar. Jag tänkte på dig hela tiden."
"Det är lite svårt att tro på det där, Justin. Men ni är ett fint par, jag önskar er all lycka."
"Cris, gör du helt seriöst detta just nu? Jag säger ju att jag inte har känslor för henne. Det är dig jag är kär i."
"Är du.. Kär i mig..?", frågade jag.
 
Han kysste mig passionerat.
"Är det ett tillräckligt bra svar på din fråga?"
 
Kom igen Cris. Va stark. Du klarar det! Tänk bara inte på hans mjuka läppar och the fact att han är kär i dig. Kom igen Cris, tänkte jag för mig själv. 
 
Justins POV
 
"Cris, gör du helt seriöst detta just nu? Jag säger ju att jag inte har känslor för henne. Det är dig jag är kär i."
Oj shit. Avslöjade jag precis att jag är kär i henne? Äsch skitsamma, hon skulle ändå fått reda på det förr eller senare. 
 
"Är du.. Kär i mig..?", frågade Cris medan hon stammade. Shit, jag har verkligen skrämt henne.
Jag kollade på hennes läppar och kunde inte låta bli, så jag kysste henne så passionerat som jag kunde. Hon kysste tillbaka, så jag antar att hon gillade det hehe. 
"Är det ett tillräckligt bra svar på din fråga?", frågade jag henne.
"Justin, det går bara inte. Det kommer förstöra vår vänskap."
"Och tänk om det inte gör det då?"
"Tänk om det inte funkar? Vad ska vi göra då?"
"Cris, snälla. Jag är så otroligt kär i dig."
"Justin.."
Jag kysste henne lätt på läpparna. "Snälla.." 
"Förlåt", sa hon och sprang upp. 
 
Jag la mig ner på soffan och suckade. "we need to talk. asap. call me when you can", skickade jag till Fredo. 
 
Cristabels POV
 
Jag sprang upp till gästrummet och stängde dörren efter mig. Jag tog djupa andetag och ringde Chanel. 
"Hallå?"
"Han kysste mig.."
"Cris?"
"Nej, detta är Obama. Vem ska det annars vara, Chanel?"
"OMG KYSSTE JUSTIN DIG?!"
"JAAAA", skrek jag tillbaka.
"OMGGG, VAD BETYDER DET? SKA NI BLI IHOP? SKA NI INTE? JAG ÄR SÅ FÖRVIRRAAAD!!"
"Men shit, du behöver ta det lugnt."
"Okej med eller utan tunga?"
"Chanel.."
"Cris.."
"Med tunga.."
"Är han en bra kyssare?"
"Den bästa jag har kysst."
"Awesomeee."
"Men, jag sa att det inte ska bli något mellan oss."
"Varför?!?!?!", utbrast Chanel. 
"Du vet redan varför. Juste, glömde säga att han sa att han är kär i mig och att han tänkte på mig hela tiden när han kysste Selena."
"A MEN SHIT, DET VAR MYCKET INFO PÅ EN GÅNG. Men varför sa du så? Du vill ju vara med honom."
"Det kommer bara förstöra allting, jag har en känsla av det. Det är bäst att glömma allt detta."
"Som du vill Cris, i've got your back vad du än gör."
"Ja, jag vet. Tack men jag ska in och duscha nu, vi hörs."
"Hejdå."
 
Åå vad ska jag göra..
 
Justins POV
 
Fick ett sms från Fredo. "can't talk, text in stead. what's up?
"we kissed several times and i told her that i'm in love with her"
"that's awesome dude. what did she say?"
"she said that she also feels something for me, but she saw me and Sel kissing and she doesn't want to get in between that"
"wow, that's rough"
"yeahh, so she told me that we should stay friends and just forget about the whole thing"
"no way, really?"
"yepp.."
"i'm sorry man, do you want me to come over?"
"no it's okay, she's still here but she wen't upstairs after saying sorry"
"then go. make it right. tell her how much you want to be with her"
"dude, she already told me that she wants us to stay friends. she doesn't want to ruin our friendship"
"fine, as you wish. good luck"
"thanks"
 
Jag är så otroligt kär i henne. Vad ska jag göra? Jag klarar inte av att bara vara vän med henne. Jag bestämde mig  för att lyssna på Fredo och försöka igen. 
 
"Cris?", ropade jag när jag gick runt i hallen och letade efter henne.
Inget svar..
"Cris, var är du? Vi behöver prata."
Inget svar igen.. 
"Justin.."
Jag vände mig om och hon stod precis bakom mig. "Cris.. Vi behöver prata."
"Nej, vi kan inte prata om detta mer Justin.."
"Varför inte Cris? Jag är så otroligt jävla kär, head over heels for you, jag vill bara döööö just nu för jag är så kär och du säger att vi inte kan prata om det. Du känner också något, varför kan vi inte? Kom igen, berätta varför i helvete vi inte kan prata om detta för du känner något och jag är så himla kär i dig, Cris. Det enda jag vill göra just nu är att komma nära dig och kyssa dig tills jag inte kan andas mer." Jag råkade höja rösten lite mot henne, men det är bara för att jag är så kär och vill vara med henne. 
"Vi kan inte prata om detta för.."
"VARFÖR CRIS? Berätta VARFÖR vi inte kan prata om detta."
"Jag har en pojkvän, okej? DET är varför vi inte kan prata om det", sa hon och vände sig om.
"Du har en.. pojkvän..?", frågade jag chockat.
"Ja, Justin", sa hon. Jag kan inte tro mina öron..

Vänta, har hon en pojkvän? Vart kom han ifrån? Hmm.. Kommentera :) 
 
 
 
 

Svar på fråga

Nästa kapitel kommer nog idag, jag ska börja skriva den lite senare :) Det är lugnt att fråga den frågan, det stressar mig inte :)
 
 

There's nothing like us - Today is the day, kapitel 9

Previously: Först kysser han Selena och sen vill han prata om den kvällen! Vad är det med honom? Jag förstår mig verkligen inte på honom. Allting har blivit så konstigt mellan oss. Jag kanske inte borde träffa honom, förrän denna fasen är över. Jag är riktigt förvirrad just nu, jag vet inte vad som händer. Jag skickade iväg ett sms till Justin.
"Justin, vi behöver prata."
"Ja, jag tycker också det. Jag kommer förbi och hämtar dig imorgon vid klockan 3 på eftermiddagen för det är då... Ja du vet. Sen drar vi hem till mig och hittar på något. Sounds good?"
"Ja, det låter bra. Vi ses då."
Okej, imorgon är det dags att berätta för Justin att vi får ta en paus från den här vänskapen. 
Justins POV
Jag skickade iväg ett sms direkt till Fredo "imon gäller det, hoppas hon tar det bra."

Cristabels POV

Jag öppnade mina ögon försiktigt och solen sken in i mina ögon. Jag är så glad att skolan är över i några månader. Jag kollade ut på den fina utsikten från mitt rum. Detta kommer att bli en bra dag, hann jag tänka innan jag faktiskt kom ihåg vad som skulle hända idag.
 
Min bror ska släppas från fängelset och jag ska säga till Justin att jag tycker vi borde ta en paus från vår vänskap. Jag längtade inte till någon av de grejerna idag. Bäst att ta mig upp från sängen och duscha och fixa mig innan Justin kommer för att hämta mig. När jag inte tänkte på det jag ska göra idag, så längtade jag faktiskt till idag. Att spendera en heldag med honom, hemma hos honom. Kanske sitta och äta, kolla på film, mysa lite...
 
NEJ. Nej, Cris. Tänk inte så. Idag ska du ta en paus.. Efter myset. Kanske. Okej, ska jag verkligen göra det..? Ja, det ska jag! Jag måste!! Jag kollade till min mobil och såg ett sms från Justin. Jag öppnade det och han hade skickat en bild på sig själv och skrivit "can't wait for tonight, planned the whole night xx, J". Okej, jag ska så inte göra det. Kolla på hans fina ansikte. Jag skickade ett svar.
 
Justins POV
 
Jag stod och fixade i köket när Fredo kom hem till mig. 
"Vad händer här då? Ska du ha en fest eller? OH M G, AND YOU DIDN'T EVEN INVITE ME?!", skämtade Fredo.
Jag skrattade, "nej, Cris ska spendera en heldag här hos mig."
"En heldag? Varför?", frågade Fredo. "Eller alltså, hon har gjort det förr. Men varför är det så speciellt denna gången?"
"Hennes bror släpps idag, så jag ska göra något speciellt så att hon inte tänker på det."
"Tror du något kommer att hända ikväll eller?", sa Fredo och blinkade mot mig. 
"Jag tror jag ska berätta för henne ikväll.."
"Att du..?"
"Ja", avbröt jag honom. 
"Niiiiiceeee", sa Fredo. 
 
"Nytt meddelande från Crissie" läste jag och började le.
"Can't wait either. see you soon xx, C"
 
"Vad sa hon?", sa Fredo och försökte kolla.
"Inget...", sa jag och började skratta. 
Fredo tog mobilen ifrån mig och läste. 
"Jasså, det verkar som hon inte heller kan vänta tills ikväll", sa Fredo och blinkade. 
 
Han stannade hos mig och hjälpte mig fixa ända tills det var dags att gå och hämta henne. Jag skjutsade hem honom och körde hem till henne. Fan va jag var nervös. Jag väntade utanför hennes hus i min vita ferrari. Hon kom ut och såg så himla vacker ut. Hon log när hon fick syn på mig. Jag fick ont i munnen för att jag log så mycket. 
"Hej, Juju", sa hon.
"Hej där Crissie. Du är jättevacker, måste jag påpeka", sa jag medan jag startade bilen. 
"Tack, du ser inte illa ut du med", sa hon och skrattade. 
 
Vi åkte hem till mig och sysselsatte oss. På kvällen beställde vi pizza och la fram allt från dricka till mat och till snacks och kollade på film i min hemmabio. Det känns som att detta kommer att bli en bra kväll. 
 
Cristabels POV

Detta kommer nog att bli en bra kväll. Vi sitter och äter pizza just nu och har efterrätt och vi kollar på en skräckfilm. Kan det bli mer perfekt? Det kom några läskiga scener och jag gömde mig i Justins famn och han kramade om mig och skymde mina ögon. 
 
Sen kom det där ögonblicket. Det där ögonblicket som kommer att förstöra vår vänskap, men också vara den bästa stunden vi haft tillsammans. Jag kollade upp mot honom och han kollade på mig. Vi kollade i varandras ögon och han...
 
Justins POV
 
Vi satt och åt pizza och nu kollade vi på en skräckfilm. En riktigt läskig. Jag valde den läskigaste för att Cris ska bli rädd och gömma sig i min famn. Haha, hoppas hon inte insåg det. Nu höll jag om henne och hon begravde sitt ansikte i min famn för att det var så läskigt. Planen fungerade. Men nu till sista grejen som jag har planerat. Hoppas det funkar..
 
Hon låg fortfarande i min famn och hon kollade upp på mig. Jag satt redan och tittade på henne. Vi satt så i några sekunder och stirrade in i varandras ögon.
 
"Nej, nu fan får du göra det Justin. Ba gör det. Det är inte så svårt. KYSS HENNE!!!!", tänkte jag. 
 
Jag böjde mig fram och gjorde det. Hon besvarade min kyss (tack gode Gud) och hon satte sig upp medan hon besvarade den. 
 
Jag backade undan. "Om du inte redan har märkt det, så gillar jag dig. Riktigt mycket Cris." 
"Schhh", sa hon och kysste mig igen.
 
Detta är definitivt den bästa dagen vi har haft tillsammans. Jag kunde inte sluta kyssa hennes läppar.

Hoppsan hejsan, här händer det grejer va! Ni tycker kanske att det går lite för fort mellan de va? Det hade jag också tyckt, men jag har en plan om vad som kommer att hända. Nu vill jag ha kommentarer :)
 

Svar på fråga

Jag har faktiskt skrivit ett till kapitel men har tidinställt den till imorgon klockan 09:00. Så kika in då, för att läsa kapitel 9 :) Kram!

There's nothing like us - (Not) a blast from the past, kapitel 8

Previously: "Cris, ta det lugnt. Ta djupa andetag", sa jag och kramade henne. "Allt kommer att gå bra, du kan sova hos mig imorgon för att inte träffa på honom." 
Hon kramade tillbaka. "Lovar du?"
"Ja, Crissie. Stanna hur länge du vill, du vet att jag inte har ett problem med det."
"Tack Juju. Älskar dig, världens bästa vän", sa hon medan hon fortfarande kramade mig.
Mitt hjärta började bulta fort som fan när hon sa de två orden, hoppas hon inte märkte det.
"Älskar dig med", sa jag. 
Mer än vad du vet.. Okej, detta är ingenting som jag tror att jag känner men inte gör egentligen. Jag gör det. Fan, detta kommer att förstöra vår vänskap.. Fan Justin, kan du inte kontrollera ditt hjärta någon gång? 
"Cris..?"
"Mmm?"
"Jag..."

Justins POV
 
Jag avbröt min mening. Nej, Justin. Gör det inte. Säg inte det. Säg absolut inte det. Säg inte de orden du skulle säga. Cris avbröt mina tankar.
 
"Du..?", frågade Cris.
"Jag öööhh.. ööööö..", Cris kollade på mig med en förvirrad blick.
"Trött.. Jag är trött.. Ska vi dra oss hemåt?"
"Hahaha mår du bra, Justin? Du verkar nervös", sa Cris. Fan, hon känner mig för bra. 
"Ja, jag mår fint. Ska vi dra?"
"Varför har du så bråttom hem, Justin?", frågade Cris med en förvirrad blick.
"Det är inget, jag lovar."
"Okej, vi drar då", sa Cris och log. Jag log tillbaka och vi skulle precis gå in när vi såg... Nej, ingen chans. Vad gör hon här?
 
Cristabels POV
 
Det verkade som om Justin hade väldigt bråttom hem. Jag frågade honom och han sa att det inte var någonting. Jag sa till honom att vi kunde gå och log mot honom. Han log mot mig med världens finaste leende. Jag ville egentligen inte hem, jag ville fortfarande vara här med Justin. Men, han ville så gärna gå. Så, vi skulle precis gå när hon kom emot oss. 
"No fucking way", hörde jag Justin viska jämte mig. Jag hann inte göra något innan hon kom fram till oss, när jag och Justin var hand i hand, för att han drog i mig.
"Hej Justin.."
"Hej Sel.."
Jag tror inte ens hon märkte att jag stod där. Men precis när jag tänkte det så kollade hon ner och såg våra händer. Jag släppte direkt. 
"Hej, Selena", sa jag och log mot henne. 
"Hej, vad du nu heter hehe", sa hon drygt. 
"Cristabel", sa Justin. 
"Justin, kan vi snacka?"
"Varför? Vi var precis på väg hem."
"Vi? Hem?", frågade Selena med en förvirrad röst.
"Jaa..?", sa Justin. 
"Ska ni båda hem till dig?", sa Selena. 
"Justin, jag går och informerar chauffören att vi ska hem nu."
"Aa okej, jag kommer snart", sa han och log mot mig. Jag skyndade mig in, men jag hörde Justin säga: "Sel, vad vill du?"
 
Justins POV
 
"Sel, vad vill du?", frågade jag henne. 
"Jag hörde nothing like us", sa hon och kom närmare.
"Ja, och?"
"Jag känner detsamma.."
"Det där var minst 6 månader sen, Sel. Jag känner inte detsamma längre. Glöm inte att det var du som gjorde slut med mig.", sa jag. 
"Jag vet, jag vet. Men jag hörde den idag för första gången och jag ångrade mig så mycket."
"Det är för sent, Sel. Du ville aldrig att vi skulle vara tillsammans."
"Varför säger du det?"
"Varför gjorde du slut då?"
"Det funkade inte, Justin."
"Jag skulle kunnat ge upp allting för dig. Exakt allting men du brydde dig inte och nu bryr jag inte mig."
"Säg inte så, boo", sa hon och kom närmare. "Jag vet att du saknar mig", nu var vi riktigt nära varandra.
"Nej", sa jag så bestämt som jag kunde.
"Åå kom igen, Justin. Jag vet att du inte är över mig och jag är inte heller över dig."
"Jag är över dig, Selena." Hon kysste mig men jag drog undan.
"Är du säker på det, boo?", sa hon. 
"Hejdå Selena", sa jag och vände mig om. 
Åå nej..
 
Cristabels POV
 
Jag skulle precis ut för att säga till Justin att bilen är här, när jag såg det. Hon kysste honom. Hon kysste honom. Okej, ta de lugnt Cris. Han gillar inte ens dig, så varför ska han inte kyssa sitt ex? Du gillar inte honom, så varför reagerar du såhär? Men om jag inte gillar honom, varför brast precis mitt hjärta precis..?
 
"Cris..", sa han.
Jag försökte att stärka min röst. "Bilen är här, Justin."
Han kollade bak och gick emot mig. "Kom", sa han och drog med mig. 
 
Jag har aldrig varit i en bil där det är så tyst som det var då. Det var verkligen riktigt pinsamt. Vi satt bara tysta och gjorde inget. Jag kollade ut genom fönstret. Hoppas han inte märker det.
 
"Cris?", sa han.
"Mm."
"Du vet sen vi hade vår fredagskväll sist.."
Herregud, varför tar han upp den kvällen?
"Ja?", sa jag och kollade fortfarande ut genom fönstret. 
"Jag kände.."
"Ja?"
"Mr Bieber, vi är framme", sa chauförren och öppnade min dörr. 
"Tack, Jason", sa Justin. 
Vi var framme vid mitt hus. Jag skulle precis gå ut från bilen när Justin stoppade mig.
"Cris, vi snackar imorgon", sa han och kramade mig hårt och pussade mig på kinden. Han kom riktigt nära munnen. Jag gick bara därifrån. 
 
Först kysser han Selena och sen vill han prata om den kvällen! Vad är det med honom? Jag förstår mig verkligen inte på honom. Allting har blivit så konstigt mellan oss. Jag kanske inte borde träffa honom, förrän denna fasen är över. Jag är riktigt förvirrad just nu, jag vet inte vad som händer. Jag skickade iväg ett sms till Justin.
 
"Justin, vi behöver prata."
"Ja, jag tycker också det. Jag kommer förbi och hämtar dig imorgon vid klockan 3 på eftermiddagen för det är då... Ja du vet. Sen drar vi hem till mig och hittar på något. Sounds good?"
"Ja, det låter bra. Vi ses då."
 
Okej, imorgon är det dags att berätta för Justin att vi får ta en paus från den här vänskapen. 
 
Justins POV
 
Jag skickade iväg ett sms direkt till Fredo "imon gäller det, hoppas hon tar det bra."

Kanske inte så bra kapitel, haha! Men kommentera gärna på! 
Man har ju fortfarande inte fått reda på vem John är och vad han har gjort för att Cris inte vill träffa honom! ;)
 

Nästa kapitel kommer ikväll

Hej alla! Förlåt för att jag inte har uppdaterat. Hann inte med tanke på två nationella prov förra veckan och ett stort franska prov idag. Men jag ska genast börja med kapitlet! Tack för att ni håller ut ♥

There's nothing like us - He's ruining my life, kapitel 7

Previously: "Justin, är detta din flickvän?"
"Detta är Cristabel, min absolut bästa vän sen vi var små", svarade Justin på en tredje person innan vi bara gick förbi alla och in till showen. 
 
"Jag måste prata med dig sen", viskade Justin i mitt öra.
"Om v-.."
"God kväll, mr Bieber. Jag ska visa er till ert bord, var vänlig följ med här. 
Jävla kypare som avbröt oss. Vad ska han prata med mig om?

 
Justins POV
 

Jävla kypare som avbröt Cris när hon skulle prata. Varenda gång jag ville prata med henne så avbröt någon oss. Något fan, eller någon som ville komma upp och prata om mitt nya album. Jag har inga problem med det, men jag ville verkligen prata med henne. Jag tog upp min mobil och tog fram min och Fredos sms konversation.
 
"Jag vet inte om jag verkligen ska säga något, Fredo. Jag tror inte det är dags än. Jag vill inte förstöra hennes kväll."
 
"Kom igen Justin, det är bäst om du gör det. Hon kan inte bli sur på dig."
 
"Nej, jag kan inte göra så. Någon annan får göra det."
 
"Nej, den personen som känner henne bäst sa att du borde göra det. Så kom igen, man up och gör det!"
 
"Fine, men om hon hatar mig är det ditt fel."
 
"Jag tar hand om det då, kom igen.
 
"Fine, jag messar dig sen."

Okej, hur ska jag berätta detta för henne? Jag vill inte förstöra denna fina kväll, med en sån nyhet. Jag kanske inte borde göra det och hon får se själv. Eller... 
 
Cristabels POV
 
Vad skulle Justin berätta för mig? Jag dör snart, jag vill verkligen veta vad han skulle säga. Jag hoppas på ett speciellt ämne (tror jag) men, det är säkert inte det. Nej, det är det inte. Sluta tänka på det Cris. Det är bara en fas, det är inget annat. Justin är din bästa vän och du är här idag för att stötta honom. Detta är ingen date, okej? Eller, är det...? 
 
"Justin v-.."
"Hej Justin, skulle vi kunna få en bild med dig?", frågade några tjejer.
"Ja visst snyggningar", sa Justin. 
Oh great, vi blir avbrutna igen. 
 
"Justin?"
"Ja, Crissie?"
"Vad t-.."
"Justiiiiinnnnn!!!!!", sa Rihanna och kom fram till Justin.
"Ririiiiii, what's up?"
"Hur är det med dig?", frågade hon.
"Bara bra, själv?"
"Allt är bra. Vem är snyggingen med dig ikväll?", sa Rihanna och blinkade mot Justin. Jag ställde mig upp för att hälsa.
"Det här är Cris, min bästa vän. Cris, det här ä-.."
"Hej Rihanna", sa jag med ett leende och skakade hennes hand.
"Hej Cris", sa hon och log tillbaka. 
Vi stod ett tag och pratade med Rihanna, hon var faktiskt jättesnäll och det slutade med att vi tog varandras nummer och skulle höra av oss till varandra. 
 
"Ska vi gå ut och ta lite luft?", frågade Justin. 
"Visst, jag är ändå varm", sa jag och så gick vi ut. 
 
 
Justins POV
 
Vi har blivit avbrutna hela kvällen, så vi kanske inte blir det där ute. Det är nog dags att berätta för henne. Men jag vill inte förstöra hennes kväll. Jag vill att hon ska komma ihåg denna kvällen på ett bra sätt, inte på det sättet som jag kommer att göra. Vi satte oss ner. It's time..
 
"Crissie, det är en sak jag har velat säga hela kvällen. Men som du har märkt så har vi blivit avbrutna hela tiden."
Hon började skratta. "Visst, vad ska du säga?"
"Ömm.. j-.."
Just då blåste en vind och hon skakade.
"Fryser du?", frågade jag.
"Ja, men jag har ingenting med mig", sa hon och började darra.
"Kom", sa jag och kramade om henne och värmde henne.
"Okej, vad skulle du säga Juju?"
Jag harklade. "Öhh... John."
"Va? Varför nämner du honom?", frågade hon med en hård röst.
"Han släpps imorgon...", sa jag mjukt. 
Hon ställde sig upp. 
"VAA?!"
"Crissie, ta det lugnt. De ska släppa honom imorgon."
"VARFÖR? HAN SKA SITTA INNE 10 ÅR TILL. VARFÖR SLÄPPER DE HONOM EFTER EN SÅ KORT TID?"
Jag ställde mig upp. "Jag vet inte, verkligen. Men jag fick reda på det idag och jag vill inte förstöra din kväll. Men kände mig tvungen att berätta för dig, annars hade det kommit som en chock."
"Herregud... Oh my God.. Herregud... Jag kan inte andas.."
"Cris, ta det lugnt. Ta djupa andetag", sa jag och kramade henne. "Allt kommer att gå bra, du kan sova hos mig imorgon för att inte träffa på honom." 
Hon kramade tillbaka. "Lovar du?"
"Ja, Crissie. Stanna hur länge du vill, du vet att jag inte har ett problem med det."
"Tack Juju. Älskar dig, världens bästa vän", sa hon medan hon fortfarande kramade mig.
Mitt hjärta började bulta fort som fan när hon sa de två orden, hoppas hon inte märkte det.
"Älskar dig med", sa jag. 
 
Mer än vad du vet.. Okej, detta är ingenting som jag tror att jag känner men inte gör egentligen. Jag gör det. Fan, detta kommer att förstöra vår vänskap.. Fan Justin, kan du inte kontrollera ditt hjärta någon gång? 
 
"Cris..?"
"Mmm?"
"Jag..."

Kanske lite tråkigt kapitel, men men haha.
Vem är John? Hmm..
Vad tänkte Justin säga? Kika in på bloggen tills nästa kapitel :) Får jag många kommentarer, ska jag lägga ut ett till kapitel idag! Kommentera på :) 

Håller på med kapitlet

Jag håller på just nu med kapitlet, så håll utkik. Den kommer snart :)







En tjej. En kille. Två bästisar.

Cristabel är bästa vän med popsensationen Justin Bieber. De har aldrig sett varandra som något annat än bästisar. Vänner. Men en kväll förändras det. Kommer de som en gång vara vänner lyckas bli ihop? Är känslorna tillräckligt starka för att det ska funka?

För vart går gränsen mellan vänskap och kärlek?

Follow on Bloglovin